- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
216

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gabriel och Theodora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvad — ja ja, Gabriel; godt och väl, när vi äro för
oss sjelfva.”

710, det är ett nöje att se en hernnonie mellan
två makar — åja, så der gör Ljungnér också, min
beskedlige gubbe, han trycker ibland mina händer, så
att det är synd och skam åt.”

”Ack ja! rådinnan vet nog, hur en dåraktig man
kan vara”, skrattade hennes nåd. ”Hur är det
eljest?”

”Jo, mycket bra; jag var i går ute hos en vän
på landet, vi voro alla mycket glada, en verkligen vald
samling, utom fru M. Min Gud så hon var utspökad
och grann; obegripligt att inte hennes man sätter en
gräns för hennes fåfänga. Det skulle jag försöka att
be Ljungnér om ett diadem af guld, sådant fru M.
hade; så mycket Ljungnér håller af mig, så
sannerligen inför min lefvande Gud jag finge det, fast
Ljungnér är en engel till man.”

”Ja, hon är bra fåfäng.”

”Åja, det gick väl • an med henne ändå, ty det
var ändå nytt och vackert allt som hon hade; men
min Gud, kammarherrinnan skulle ha sett fru K., så
schaskig och pjaskig hon såg ut: band, som, inför min
lefvande Gud, jag inte velat taga upp på en landsväg
och en klädning sedan, ha ha ha, det var ett riktigt
spektakel; men så äro också K:s fattiga — han har
inte mer än sin lön. Min man och K. äro annars
kamrater i verket, och Ljungnér säger, att K. är en bra
karl; men o himmel, hur frun ser ut, ingen smak —
ja, kammarherrinnan skulle sett henne.”

”Åh, vi imaginera oss”, skrattade Gabriel.

”För öfrigt — fast det är ändå fasligt hvad fru
A—n är ful, ett grufligt fult ansigte och med
blommor i håret, ha ha ha, det skulle herrskapet sett tog
sig ut, som — jag vill inte säga hvad jag menar;
men det var det jag ville säga; från hennes nåd
Emilia Gyllenörn kan jag helsa. Hon var der och
kammarjunkaren också — hon var riktigt festens
drottning.”

”Jaså, min lilla Emilia var ute, ack! hvad det
gläder mig. — Hon såg väl lycklig ut?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free