- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
236

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malma prestgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det, prostinna — hm, men en prest skall hon ha,
min lilla mamsell, som jag har burit på mina armar,
en prest skall hon ha. — Visa mig upp en mamsell,
som kan väfva som hon i alla mönster och med en
hop trampor och tyg: sådant begrepo ej vi, då vi
lärde; och laga mat kan hon, så att man kunde bjuda
kungen — hm, det var sant, nu ha vi ju en ny kung,
är det sant att det är gamle Hertig Carl?”

”Ja, han är kung nu.”

”Åh, Herre Gud, jag mins väl, då han en gång
i salig prosten Billenklints tid for här förbi med sina
herrar, hm, och hertig Fredrik. Men nu sitter jag och
pratar; så fin och stark tråd vill jag se någon spinna
maken till som mamsell — hon blir en riktig, präktig,
liten prostinna med tiden.”

Prostinnan Hagin hade den egenheten gemensam
med alla mödrar att gerna höra sitt enda barn
berömmas; men tvärtemot prostinnors vana, ville hon
icke att hennes dotter skulle få en prest till man; ”det
finnes intet en bland hundrade prester, som är som
Hagin” — det var alltid refrängen.

”Herre Gud, jag hade mina tankar, när kaptenen
kom hit. Si så, tänkte jag, der kommer en och blir
förtjust på eviga minuten.”

”Åh, du pratar, Stina! Inte bör du säga så”,
anmärkte prostinnan.

Ӂja. inte var jag glad heller, ty de der knektarne
kan jag intet med — det var en sådan som for af
med Eva Billenklint. — Hon fick ett vackert bo och
bra utstyrsel; sådant linne, ja ja, prostinnan har lika
vackert och mycket uppe i skåpet åt Aurora; men si,
den der knekten han surrade bort alltihop hvad salig
prosten hade sparat ihop och så lemnade han hustrun
med sex barn i fattigdom efter sig. — Gud bevare
hvar hederlig flicka för de der officerarne.”

”Du är faslig i dina straffdomar, kära Stina. Inte
är kapten Stjernros en sådan, det är en så klok och
stilla menniska.”

”Åja, visst är han hederlig alltid, men så snart
jag ser de der mustacherna, så ryser det i min själ.

— Vet prostinnan hvad han gör?”

”Ja, han läser, ritar kartor och jagar emellanåt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free