- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
238

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malma prestgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och prosten steg in; han hängde mössan på spiken
och satte käppen i vrån; ”hör på, mor, jag har haft
käringsmöte i dag.”

”Vi ha fått hit det nya sockenherskapet — de göra
visit i eftermiddag — kanske de komma om en
half-timme”.

”Stina! Hör Stina!” skrek prostinnan, ”gå nertill
Aurora i väfkammaren och säg till henne att här
kommer främmande och att hon skall klä sig. Se så, ut
med spinnrocken och den här spolrocken.”
”Främmande? Hvem då?” frågade Stina.
”Herskapet på Malma.”

”Jaså, hennes nåd, hm.”

”Hör du gumma”, yttrade prosten, som satt sig i
en liten soffa, som stod vid fönstret: ”frun har gift sig
med en kammarherre; det var en riktig herre — hm,
han var nådig mot mig och nedlåtande.”

”Han borde skämmas.”

”Jag tycker inte om karlen; dessutom mor, så
blir inte kaptenen här, så länge det herrskapet är på
Malma; han har ingenting sagt; men han kan ej med
sin kära styfmor; hon ser rasande bra ut i alla fall.”
”Jaså, gubben min tycker det?” småskrattade
prostinnan.

”Jo mor, hon ser bättre ut än du gör — men hon
är inte någon bra menniska. Vet du, jag skall passa
på tillfället och säga mitt kära sockenherrskap, hurudan
kanalje de ha till inspektor; hm, hur den menniskan
hudflänger de underhafvande och suger sig rik som
en igel på folkets svett och blod.”

”Men, käre Abraham, inte passar det sig, när de
första gången äro här?”

”Jaså, man kan inte säga hvad sant är, blott för
att vara artig; är sanningen då alltid en oartighet?”
”Men det passar sig inte, käre Abraham.”

”Jaså, det passar sig inte för en Herrans prest
att säga till ett herrskap: ni låter er inspektor suga
ut folket; ni bör höra edra underhafvandes klagan
och icke allenast lyssna till deras förtryckares
mefi-stofelesråd, nej, det både passar och är rätt; och bäst
första gången de komma; skulle jag kanske fara dit
på uppvaktning hos det förnäma herrskapet för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/altartafla/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free