- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
259

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På bruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


”Nå, så Gudi lof lefva inte vi som turturdufvor,
min lilla Theodora”, skrattade Gabriel och sträckte
sig i stolen. ”Den förargelsen är således alldeles
utom hus, ha ha ha, det var ju en glädjepost min vän,
eller hur?”

”Du är odräglig, lemna mig.”

”Det finnes ingen annan utväg än att återresa
till Stockholm. Tycker du ej så, Theodora?”

”Jag vet ej hvad man skall göra. Jag kan ju
icke åka ut att promenera, utan att riskera möta den
der älskliga slägtingen.”

”Nej, bestämdt inte.”

”Och så riskerar man att bli apostroferad i sjelfva
kyrkan. Den der galna prosten hade ju en hel hop
om rika man och Lazarus och gaf sina slängar åt oss,
för folkets skull. Nu har den gamla narren fylt
måttet; mitt tålamod är slut. (Ringde:) Befall inspektoren
komma upp !”

”Skall inspektor Grönlind rompera förlofningen?”
”Nej, jag ämnar blott visa den usle presten, att
jag föraktar honom.”

”Jaså, intet annat.”

Inspektoren kom och nalkades djupt bugande sin
mäktiga herskarinna:

”Hennes nåd har befalt?”

”Ja, kära Grönlind, jag förbjöd er häromdagen
att vräka ut de der två enkorna ur torpen; jag var
envis och motsade er.”

”Ja, hennes nåd täcktes med ömhet behjerta
deras öde”, sade inspektoren, ”men jag vågade göra en
invändning,”

”Ja, att man borde göra bonden rätt, men aldrig
godt, jag vet det. Emellertid har jag betänkt saken;
det var prosten Hagin som framstält saken i falskt
ljus. Jag har ändrat mig; ni låter vräka dem. Jag
kan ej underhålla alla uslingar på mina torp.”

”Hennes nåd finner således sjelf, godhetsfullt,
att om gården skall bära sig, måste man tillse att
den ej belastas med en hop folk, som ej kan arbeta.
Den ena enkan har t. ex. fem små barn, intet af dem
duger att arbeta; den andra har två, begge vanföra,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free