- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
289

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuklingen - Autobiografien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ben och kysste ynglingen på pannan. ”Nu vet jag
allt."

”Min far!” ropade Alfred och grep om den
gamles hals, "ja, så är det;” han släppte åter famntaget
och tilläde med en suck: ”Gudi lof, jag har en far och
Johanna har en. far — — — låtom oss vara lugna,
min far”, återtog han efter en stunds tystnad, ”detta
är en helig stund.71

Begge sutto länge tysta och betraktade hvarandra
med innerliga, kärleksfulla blickar. Slutligen log
Alfred och räckte ut sin hand till fadren: ”Se här, min
far! min hand. Jag räcker den till er å min mors
vägnar: hon förlåter er det ni brutit, jag vet det, jag
känner det i hjertat att allt är godt igen.”

*


Autobiografien.



”Jag är skyldig dig en berättelse”, yttrade
bergsrådet andra dagen; ”i går hade vi ej tid, och jag
fruktade mera för din helsa, än som jag ser jag behöft.
Hela natten har jag ej kunnat sofva ett ögonblick.
Jag har lyssnat på din andedrägt, jag har försigtigt
lyst på ditt ansigte; ty jag fruktade att sinnesrörelsen
skulle skada dig, att du skulle ryckas ifrån mig i
samma ögonblick jag återfunnit dig. Gudilof, du log i
sömnen och äfven nu ser jag i dina ögon en stilla glädje."

”Hvad skulle jag annat känna? — då jag
återfunnit min far och min mor; ack! tro mig, det der
”fader- och moderlös” är en svår titel att bära, äfven
om man ej i verldslig mening behöfver dem; man är
dock lik en blomma, som utan landfäste flyter på
haf-vet. — Hvart kommer hon ifrån? Hvari skall hon
föras? Det finnes ett innerligt sammanhang mellan
förr och framdeles, och en som är fader- och
moderlös har börjat med en afsliten tråd; det beror på
lyckan hvar han får knyta fast den, eller om den alltid
skall fladdra lös.”

”Du har skäl att döma mig strängt, goda Alfred,
du ser mig här i öfverflöd och dock vet du att din
Altartaflan. 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/altartafla/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free