- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
315

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bref

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för sin styfmors hat och skulle blifvit det ännu mera

— hon blef således upptagen till dotter.”

”Jo vackert, der är ju läst brudvigseln öfver dem”,
anmärkte Aurora.

”Ja — men det var det enda sättet att draga
henne ur förderfvet.”

”Säg djefvulens klor, Stjernros! Säg djefvulens
klor!” inföll prosten. — ”Du hörde att jag bad för
det arma folket, och verkade det någon omvändelse?
Nej, tvärtom, nu ha de vräkt ut enkor och barn och
sagt upp Anders från skogstorpet.”

”Jaså, min mans ena svärfar”, skrattade Aurora.
”Åh, det är intet att skratta åt”, invände gubben
förargad. ”Det är inte värdt, kära Aurora, att vara
qvick, då det är fråga om folks väl och ve. — Hm,
clet är en kanalje den der inspektoren och har ett
herrskap sen, som står i hin ondes mantal. Fast
jag vill inte tänka på dem; hm, gudskelof att din
tillämnade svåger lefver och har helsan — men visst
kunde Emilia låtit bli att gifta sig; man skall icke
gäckas med äktenskapet. Men nog om det, sitt ner
och läs brefvet — hm.”

Prosten hade tydligen mycket svårt att stilla sin
vrede, sedan han kommit in på kapitlet om Malma
och inspektoren och herrskapet och uppsägningarne;
allt det der var en gammal, aldrig riktigt igenläkt
förargelse, som bröt upp vid hvartenda väderskifte.

”Läs brefvet, Stjernros, eljest fortfar förargelsen
hela dagen. — Så snart jag tänker på hybblet
deruppe, kan jag bli rasande — läs Stjernros.”

Kaptenen hade under prostens vredesskålar
genomögnat brefvet. Det innehöll en kort, men tydlig
berättelse om de händelser vi redan veta. Likväl
felades alldeles redogörelsen för striden och dess
utgång, utan blott om tiden efter ankomsten till
Alex-androwsk, om de upptäckter han gjort angående sina
föräldrar.

”Det der var mer lycka än konst, hm”, sade
prosten och vred på kalotten; ”men se, menniskan
tål mycket, innan hon förgås, hm, läskäre Stjernros.”
”Det der låter alldeles som en roman”, inföll
Aurora skrattande; ”det kan något vara, när det är rik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free