- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
340

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andans strid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utan att ha förlåtit mig, jag kom för sent — den der
tanken står för mig som den mörka fläcken för ögat,
då man länge betraktat solskifvan. Kanske det just
är så med Emilia; så länge hon fanns, såg jag i
solen ; men dä hon försvann, då står fläcken qvar i min
själ. — Ha! en poetisk tanke.”

Kammarjungfrun kommer in.

”Nå, kommer han icke?”

”Ja, hennes nåd, men —”

”Men? Hvad för men?”

”Kammarherren kom nyss hem, — han har visst
spelat hela natten.”

”Jaså — skulle det vara en nyhet? Rätt bra att
han har roligt, så vill också jag. Gå!”

Efter några ögonblicks dröjsmål steg Gabriel in.
Hela hans utseende tydde på trötthet. Ögonen voro

matta och rödsprängcla och det bleka ansigtet bar

stämpeln af en odräglig tråkighet.

”God morgon, Teodora! Hur är det med dig?”
yttrade han vårdslöst och kastade sig i en fåtölj.
”Bra, Gabriel, bra.”

”Jaså! det gläder mig. — Nå, hvad är det du
egentligen vill? — Apropos, har du hört att fru
Gyl-lenörn kört ihjäl sig?”

”Ja — ja, det var en ömklig händelse.”

”Också skall gamla sigillsamlaren vara alldeles
utom sig — han lär rifva af sig håret, — åja,
ganska vackert att sörja sin hustru; du skall väl
anlägga sorgdrägt, svart eller blonder och juveler, hvilket?”
”Alldeles intet, Gabriel, och derför reser jag från
staden och ut till Malma.”

”Jaså, för att ha riktigt tråkigt eller hur? Du vill
sörja invertes eller hur?”

”Nej, långt derifrån; vet du, jag har en plan —
du är ej nöjd med appointemanget?”

”Nej! det vet du förut, Teodora, den frågan är
obehöflig — men det gör ingenting. — Tant
Elisabet kan inte lefva evigt, hon är redan klen, gumman,
och om vår Herre vill ha henne, så sker der ingen
skada.”

”Tant Elisabet kan gerna lefva, så länge hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/altartafla/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free