- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
355

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skördefest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är ganska klart, att ingen af de begge, som
nu löfvade hvarandra evig tro och att vara
hvarandras stöd i lifvet och tröst i döden, tänkte en
staf-velse af allt det presten sade. De stodo der begge
till ett spektakel för att roa herrskapen, det visste
de, och pigan skämdes en smula för sin tillkommande
man, som otymplig och med håret kring "synen” tog
sig illa ut i jemnförelse med den vackra bruden, som
välväxt och frisk som en majros öfverglänste alla de
andra.

När vigseln var slut, blef der begåfning och
gratulation och derefter gick processionen åter ut för att
på dansplanen, i det härliga månskenet, dansa kronan
af bruden.

Man ordnade sig i led, två och två, först Gabriel
och Teodora, dernäst brudparet och så vidare herrar
och damer i stor procession och defilerade förbi
musiken, som stod på en höjd.

Månen sken klart; det var snöhvitt öfver hela
landskapet och dallrade på insjöns vatten som en
silf-verpelare.

För att komma till parken måste man passera en
liten byväg, som slingrade sig fram genom skogar och
ängar. När processionen under skratt och prat
nalkades detta ställe, kom der en annan, mycket mindre
och tyst procession inifrån vägen. Det var fyra män,
som buro en likkista och som, utan att märka den på
gångstigen från slottet kommande processionen,
pustande satte sin börda midtpå vägen.

”Der spela de och hålla väsen”, sade en gubbe,
resligare än de andre och pekåde upp åt höjden;
”Gud vare dem nådig.”

”Hvad är det, Gabriel? Det är en likkista, hur
kommer den hit?” yttrade Teodora med fasa,
darrande i hela kroppen.

”Processionen stannar!” ropade Gabriel så högt
han förmådde. ”Här är hinder i vägen.”

Processionen stannade.

”Ha ha ha, kanske der har skett en jordbäfning
i teten”, skrattade landtrådet.

”Å nej, mina herrar, det är bestämdt en gast
som stält sig der”, yttrade herren med stora hjertat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free