- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
364

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alfred Berndtson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbetade denna inre kallelse så mycket han förmådde
och gick, i sin ifver att öfvervinna sig sjelf, längre än
han eljest skulle gjort. Deraf blef en följd att han
för mig aldrig beskref Svedenborg som något annat
än en fantast, hans lära för rent af okristlig och utan
grund — men det oaktadt märkte jag, att alla dessa
fördömelsedomar blott som ett glest flor hängde öfver
en känsla af djup vördnad för den ovanligt begåfvade
mannen. Barn ega i allmänhet denna hjertats
siareförmåga att skåda genom skalet in i kärnan. — Vi
se derför barnen ofta förtroligt och tvånglöst närma
sig en barsk gubbe och rycka honom i de grå
lockarne; men deremot fly i en vrå undan en artig
och förekommande verldsman som vill smeka dem.
Man kan vara säker att barnen alltid samla sig
kring en barnkär menniska, äfven om hon ej med
ord röjer sitt inre; nog af, jag genomskådade min
gamle tär, huru motsatt han än talade, och just
denna motsägelse stegrade min nyfikenhet på vår aflägsne
slägting, som tycktes mig vara sjelf ett slags
andeväsende.

Men han var ej hemma; den lilla byggnaden,
der han plägade bo, låg i fonden af en stor trädgård,
med en mängd bärbuskar och fruktträn. Huru
enkelt och vanligt var ej detta hus? Ingenting som
liknade de förtrollade slotten i tusen och en natt,
inga vattensprång med silfverstrålar, inga mohriska
väktare, som stodo stumma och hotande vid ingången,
intet af alla dessa besynnerligheter, som barnet tror
så fast förknippadt med det oförklarliga och allt
dunkelt — intet af allt detta fanns. I stället för det
förtrollade slottet var der ett envåningshus med några
få och temligen mörka rum och i stället för den
förtrollade vakten kom der en glad, fryntlig liten
gumma emot oss och frågade, om vi ville se assessorns
rum.

Då den goda gumman fick höra att vi pä långt
håll vore slägt med hennes assessor, uppläts hennes
tungas hand och hon berättade oss en liten historia,
som jag ännu aldrig sett tryckt och som dock kanske
bättre än mycket annat karakteriserar Svedenborg som
menniska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free