Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räcker jag försonande handen — glöm mig icke, utan
tänk ofta, ofta på
Teodora.”
”Du är således alldeles fri, stackars Gabriel —
och hon får hädanefter kalla sig fru von Felsen, och
du kan gå in i gifte med någon flicka, som eger
religion och moralisk känsla.”
”Ja, Gudi lof”, sade Gabriel, ”jag är fri.”
”Du kunde blifvit en skråckfull menniska, du kunde
blifvit en stackars eländig varelse, som tror på
spöken, om du ej haft fastare religiositet än så i din själ
inplantad; det är den fasta förtröstan i vårt hjerta,
som hindrar oss fara vilse i sådana mål.”
(Afbrytan-de sig sjelf:) ”Iväre Gabriel! stryk ut den der spån
på ljuset. Öfvertro, käre Gabriel”, fortfor hon, ”är
en djefvulens tanke”, — (orolig:) ”Se på, nu är det
spån på det andra ljuset; de peka på mig begge två
— inte bryr jag mig 0111 sådant; men du vet att man
har skråck med sådant. Spånor på ljuset betyda att
man snart skall dö.”
”En nära anförvandt, bästa tant, det kanske
bådar för onkel.”
”Ånej, sådant tror jag inte; emellertid kan det
vara roligt att lägga om i korten, att så der lägga
kort kan ej vara syndigt, emedan man inte gör det
för snöd vinning. Nå, käre Gabriel, tror du att bror
Seth har något efter sig?”
”Åja, fastän han lefver upp temligen mycket, tror
jag dock att han skall ega några tusen riksdaler
öfver ännu. — Får han lefva länge, så tar kapitalet
slut och lemnar ingen behållning.”
”Ser man huru väl både för honom och andra
det vore, om han snart slapp från denna sorgedalen
och beredd ingick i Herrans glädje — ty jag tviflar
icke att ju mina ord skola hjelpa och rena hans själ.”
”Gå upp till dig, Gabriel”, afbröt åter tanten med
en djup suck. ”Jag behöfver ro och stillhet för att
eftertänka din ställning.”
Gabriel aflägsnade sig och nu kunde tanten
öfverlemna sig åt sina penséer. Hon kände sig hemsk,
ty åter hade ett spån bildat sig på det ena ljuset
och dess spiraler visade på henne sjelf.
AUartaflan. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
