Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en besatt: om sin brors hela skuldregister, om
kärleksaffärer och gourmanderie, om lättsinnighet och
förakt för goda råd; men hon träffade icke den rätta
punkten, som var Athalie Gyllenörn.
Syster Elisabets moralpredikan lindrade således
mycket landtrådets sista stunder; ty den sysselsatte
honom, liksom han förut sagt till Gabriel om sin
hosta. Emellertid afmattades han alltmera, bröstet häfde
sig allt tyngre; dödsarbetet började; han hörde icke
mera sin kärälskliga systers stämma, huru skrällande
den än kunde vara. Fröken Elisabet märkte denna
förändring och slutadö nu sina föreställningar med en
bön för landtrådets saliga hädanfärd.
Gabriel och tjenstfolket kallades in, och syster
Elisabet höll ett tal öfver den hädanfarande, något när
likt dem, som vanligen hållas på en afrättsplats.
Landtrådet tycktes slumra; nu spratt han till och
drog en djup suck. Syster Elisabet hemtade en
spegel, höll den för hans mun, men utan att få syn på
någon imma.
“Det är gjordt, godt folk, nu måste här någon
ordning ske”, återtog tant Elisabet efter några
ögonblicks helig tystnad. ”Josef, hvar är salig landtrådets
pitschaft? Tag hit det och lack och ett tändt ljus.
Hör hit, madam, tag hit en psalmbok, att lägga un-
der hakan på salig landtrådet.”
Inom .några ögonblick voro de begärda artiklarne
framme och syster Elisabet passade psalmboken
under landtrådets haka.
”Se så, nu skola vi försegla hans effekter”,
yttrade hon och steg upp med lackstången i ena och
ljuset i den andra handen, samt plumpade till en
försegling på pulpeten, hvarå hon tryckte Ljungsköldska
vapenmärket med salig Seths egen karniolring.
Sammaledes förseglade hon alla lådor och skrin och dröp lack
i alla vrår och vinklar, innan bon slutat. Derefter
måste Josef taga fram rena lakan, dem fröken
egenhändigt fästade för fönsterna och särskildt befallde hon
‘att rummet skulle utkylas, så att salig landtrådet skulle
hålla sig till begrafningen.
Alla dessa åtgärder och befallningar hade fortfarit
omkring en timma, då man i dunklet förnam ett ljud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
