- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
432

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bref - Sex år derefter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

siens namn i upphöjda bokstäfver; hoppas att Zefyr nu
kan gå och att giktknölarne försvunnit för doktor
Zilders fördelande salfvor. Mitt bröst har varit något
angripet; men Althaea har hjelpt.

Kom ihåg min belägenhet och tröttna icke vid
den som med den varmaste, innerligaste tacksamhet i
döden är &c. &c."

*


Sex år derefter.



Föregående bref besparar oss nära nog besväret
att berätta något om Gabriel Ljungskölds vilkor. Han
lefde och fick lefva på Skrofvelsborg hos
enkehofmar-skalkinnan Silfverskrofvel, född Tångerspets. Det var
en af dessa beskedliga nåder, som i alla sina dagar
aldrig närmat sig det sämre folket och som således
talade om den der Geijer och den här Tegnér som
ett par personer, hvilka tillhörde ett helt annat
men-niskoslägte än hon och hennes salig man samt
slägten. För öfrigt var det en beskedlig, godhjertad
gumma, som gjorde mycket godt, var en mor för sitt
folk så långt hon förstod och endast hade det felet,
att hon trodde sig satt här i verlden för att
uppträda som välgörarinna, det vill säga, hon ansåg sin
godhet, sin gifmildhet och vänlighet för rent af
öfver-loppsgerningar, hvartill hon ej var skyldig och som
således voro förtjente af den mest blinda tacksamhet
och den högsta beundran.

Hon var just en menniska af detta slag, som
ovilkorligen måste ha favoriter för att kunna lefva,
en af dessa nära rotlösa palmer, som måste
omslingras af parasiter för att .kunna stå. Det var således
klart att hon i dubbelt hänseende skulle dra försorg
för den ”olycklige” Gabriel Ljungsköld, ty han var
nämligen ”olycklig”, det vill säga, hade riktigt nog
slösat bort allt hvad han egde, och hofmarskalkinnan
hade ett det yppersta tillfälle i verlden att uppträda
som välgörarinna, och dertill kom att Gabriel under
sina nådetider hos tant Elisabet så väl fått öfva sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free