- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
434

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex år derefter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett vänligt småleende tog emot och läste, det
innehöll:

??Hur mången fogel har ej vid DITT hjerta

Glömt bort sin lefnad och sin bittra smärta?”

Hofmarskalkinnan smålog åter och sade: ”För
denna glada atrapp har jag att tacka er, min bäste.

— Vackert! Charmant! min bäste. — Ni passar alltid

på att göra mig glada öfveraskningar.”

Kammarherren bugade sig djupt och sade dår
”Mången fattig fogel har funniti ett hem under ert
gästfria tak.”

”Tala inte derom, min bäste”, blef svaret; ”jag
räknar det för ett nöje, om jag kan göra en menniska,
och isynnerhet kusin, lycklig.”

Om vintrarne sysselsatte sig Gabriel vanligen med
att uppsnappa nytt och att då och då göra svärmarer
hvarmed han på fröken Petronella Gustafvas
födelsedag eller namnsdag öfverraskade med en luftbägare
midt i snödrifvan, äfven gjorde han alunarbeten, skar
tandpetare af enträd, hjelpte till att kolorera mönster,
ritade dylika för klumpsöm, gjorde små dockor efter
senaste modejournal och lade om qvällarne patiens,
då han alltid tänkte på väderleken eller någon
händelse i slägten.

I allt hvad som rörde hofmarskalkinnan spårade
han en oupphörligt verkande, särskild Guds försyn,
som tycktes endast inrättad för hans välgörarinna,.
men just inte för någon annan. Han förklarade allt
snöfall, töväder eller kallt för särskilda tillställningar
för välgörarinnan, som ville resa till kyrkan och
således behöfde snö, eller som fruktade att
mjölqvar-nen skulle få vattenbrist och derföre önskade tör
o. s. v.

Kammarherren var på detta sätt alltför mycket
sysselsatt med sig sjelf och led i anseende till
betjeningen vresighet åtskilliga förargelser, så att han ej
just hade tid att tänka på Teodora, som han aldrig
älskat, eller på sin dotter Emilia, som han aldrig sett.
Sant var det att Emilia en och annan gång om året
skref till pappa, att barnstilen småningom öfvergick
till en vacker fruntimmersstil, att innehållet från detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free