Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex år derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När han lackade igen brefvet, smålog han och
sade vid sig sjelf: ”Nu blir min nåd förargad och
skrifver något, som ger mig anledning att bryta
bekantskapen.71
Detta slog ganska riktigt in: hofmarskalkinnan blef
utom sig att hennes lydige slaf, föremålet för hennes
mångåriga välgerningar, utan att ens konsultera henne,
gifvit sitt bifall, att således den der flickan, hvars lycka
hon, för att komplettera sitt välgörelseverk, velat med
egna händer skapa, så der helt enkelt slapp ur
fäng-slet. Hon skref således ett bref fullt af hennes
”rättmätiga” harm och med en slags befallning att saken
skulle omgöras samt hotade att ta sin hand från
Gabriel. Med ett ord, detta bref var ett prof af sårad
fåfänga och smärta öfver splittrade planer. Gabriel
svarade med omgående:
”Högvälborna fru cousine!
Med högsta förundran genomläste jag min
cou-sines bref. Det är mig en glädje att min cousine med
så mycken värma intresserar sig för mig och de mina;
men jag får äfvenledes bekänna, att jag af ingenting
hindras att göra hvad jag anser för rätt och
öfver-ensstämmande med samvetet. Jag kan således, äfven
med uppoffrande af min cousines godhet, ej underlåta
gifva vid handen, att jag ämnar flytta till Stockholm
och således i alla händelser troligen ej får tillfälle att
vistas på det sköna Skrofvelsborg. Om min cousine
behöfver en commissionär i hufvudstaden, skall jag
med största nöje vara till tjenst. I början af Juli blir
bröllopet; det hade varit en fägnad att vid detta
högtidliga tillfälle få den äran se min cousine här och
förklara den vördnad, med hvilken jag städse fortblifver
min nådiga cousines
ödmjukaste tjenare
Gabriel Ljung sköld”
Hofmarskalkinnan väntade likväl helt andra
resultat af sitt bref. Hon var så säker om Gabriels
ödmjuka sinne och om hans tacksamhet, att det ej föll
henne in annat än att det var af svaghet, han ingått
på eftergifter. Hon hade derföre lugnat sig och
fruktade endast, den goda gumman, att hennes stränga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
