- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
461

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomknopparne brista

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gud, snart få ro — och derför gråter jag. Ser herr
Alexis, jag är så glad, och derför gråter jag. Ser ni,
inte har jag långt igen, det är ett. — Goda vänner
har jag före mig, ingen som gråter efter mig, det var
det andra, och medalj har jag, så att jag också får
ett skott öfver grafven. Derför kan inte f-n låta bli
att lipa.”

Begrafningen var högtidlig. När de tre
mullskoflarne föllo pä kistan, dånade salfvorna ur
handgevären och sedan höll en gammal, beskedlig major, som
fått uppdraget att krossa det Stjernrosiska vapnet, ett
långt, välment tal, som var alltför välment att
innehålla något annat.

Vapnet slogs mot kistan. Bitarne flögo omkring
och golfvet var öfverströdt med stjernor och rosor,
hjelmar och löfverk. Akten var slut.

*



Gästerna lemnade kyrkan, men Berndtson blef
ensam qvar. — Alexis ville ej störa honom, utan
hviskade till klockaren, att han ej skulle tillåsa dörren.

”Ja, Herre Gud!” sade klockaren, ”inte är det
underligt att herr Berndtson, som var salig kaptenens
bäste vän, vill i fred gråta vid kistan. — Jag skall
visst ej störa honom. Dessutom är det stora, ljusa,
glada dagen, och solen glindrar in genom alla
kyrkfönsterna, så att man inte kan tycka det vara ”kusligt”
för kistans skull.”

Efter omkring en timmas dröjsmål kom Berndtson
ur kyrkan, nickade vänligt åt klockaren och träffade
nu Alexis, som dröjt qvar.

”Reser du ej till Lill-Malma för att få dig en af
de ofantliga gastkringlorna?”

”Hur vill ni, min far?”

”Nej du, jag reser hem — jag vill vara i ro,
förstår du — gör min ursäkt.”

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/altartafla/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free