- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
478

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då säger alltid hustru min till pigan: tänd ljus i
assessorns rum! och strax efter kommer jag verkligen;
det är ändå kuriöst, ha ha ha — men veritabelt, mina
herrar, på min heder verkliga förhållandet.”

”Åja”, yttrade den drömtroende herrn, ”men det
der kommer ganska säkert af helt naturliga orsaker
och är dessutom något helt annat än visioner, det
ären ofantlig skilnad mellan en sådan varsel och
ande-skåderi.”

”Ja, det är klart, åja, det är klart”, blef
assessorns svar, ”jag ville också ej dra någon paralel, men
omtalade blott min egen erfarenhet.”

”Herrarne kunna väl dock aldrig neka
verkligheten af aningar”, anmärkte frun i röda schalen,
”jag-anade bestämdt, när min bror i Carlskrona dog. —
Min bror är död, sade jag till min man och började
gråta, eller hur min vän?”

”Jo visserligen, visserligen”, sade lilla patron med
halsduken, ”men det var något nervöst; min hustru
var den tiden mycket svag efter vår Petronella.”

Sällskapet blandade sig på detta sätt allmänt i
konversationen och det begaf sig nu, att litet hvar
hade sin lilla spöktro, sin egen tanke om det fördolda.
En trodde på drömmar, en annan på aningar, en
annan åter försäkrade att hundtjut betydde dödsfall och
åter andra trodde mera på ugglor, hvaremot flere hade
att förmäla om spån på ljuset och om spådomar i
kort och kaffe; med ett ord, litet hvar var behäftad
med en smula öfvertro.

”Men”, sade jag slutligen, ”hade vi nu hållit
protokoll, så skulle vi alla komma att gälla för
skrockfulla.”

”Nej, bevars, inte kan man säga det. Vi ha ej
sagt ett ord om visioner, utan endast om de
alldagligaste saker, helt naturliga, naturligtvis.”

”Men, mitt herrskap, tror ni då på somnambulism”,
eller rättare, kan ni rent af neka det?” frågade jag.

”Nej, det lär vara sant”, sade några; “det är
galenskap”, yttrade andra; ”men”, tilläde de fleste, ”det.
är dock någonting ganska naturligt.”

”Det ligger i nerverna”, yttrade lilla patron.

”Det är en retad fantasi”, sade trindögat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/altartafla/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free