Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. kap. Små pilgrimer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Visst är det otäckt att få sig några skråmor; men jag tror att det värsta af allt i hela verlden man kan råka ut för är att diska och blaska jemnt och samt. Jag blir alldeles förtviflad, och mina händer äro så styfva, att jag mister all lust att öfva barmhertighet.
Härvid sag Betty pa sina röda händer och lät höra en suck, som den gången hördes af alla.
“Jag tror att ingen af er har det så svårt som jag, utbrast Amy, “ty ni behöfva inte gå i skolan tillsammans med näsvisa flickor, som plåga er, om ni inte kunna edra lexor, göra spektakel af er klädsel och chekanera er far, derfor att han inte är rik, och förolämpa er, om ni inte är fin om näsan.“
“Om du menar chikanera och inte talar om chekanera, sa håller jag med dig,“ rättade henne
Hanna skrattande.
“Jag vet hvad jag menar, och du behöfver inte vara statirisk för det. Man bör välja sina ord och det kan ej skada att förbättra din vokabilär,“ genmälde Amy med värdighet.
“Låten nu bli att retas, barn. Skulle du inte vilja att vi hade qvar de pengar pappa förlorade, när vi voro små, Hanna? Ack, du! Så lyckliga och snälla vi skulle vara, om vi inte hade det så ledsamt som nu,“ sade Margret, hvilken kunde minnas flydda bättre dagar.
“Det var inte längese’n du tyckte att vi voro mycket lyckligare än flickorna King, ty de fäkta och streta beständigt, fastän de ha pengar i öfverflöd.
“Ja, det gjorde jag, Betty. Jag tycker också vi äro det, ty fastän vi måste arbeta, ha vi i alla fall roligt för oss sjelfva och är ett ganska kostligt följe, som Hanna skulle säga.“
“Det skall just vara Hanna som kan tillåta sig sådana der pöbeluttryck," anmärkte Amy, i det hon gaf den långa, på kakelugnsmattan utsträckta flickan en sträng blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
