Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. kap. Laurences gosse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter några smärre missöden var Margret
slutligen färdig, och sedan familjen hjelpts åt med Hanna,
var också hennes hår i ordning och hon sjelf klädd.
De båda systrarne togo sig rätt bra ut i sin
anspråkslösa toalett: Margret i sin silfvergrå ylleklädning,
med sitt bla sammetsband, sitt spetskrås och
perlnå-len; Hanna i sin kastanjebruna, med en styf
linnekrage sådan herrar bruka begagna och en hvit
prest-krage eller tva, hvilka blommor utgjorde hennes enda
prydnad. De satte så på sig hvar sin rena ljusa
handske och höllo den smutsiga i andra handen, och
alla förklarade att de voro mycket bra. Margrets
kängor med höga klackar voro mycket trånga och
plågade henne, men hon ville ej låtsas något derom,
och Hannas nitton hårnålar tycktes gå rakt in i
huf-vudet på henne, hvilket ej var just särdeles angenämt.
— Men hvad lider man inte för att vara fin?
“Lycka till godt nöje, mina barn, “ sade fru March,
då systrarne, belåtna med sig sjelfva, gingo utför
trappan. “Aten inte för mycket till qvällen och
kommen hem klockan 11, då jag skickar Elsa
efter er.“
I detsamma porten smälde igen efter dem, hördes
från ett fönster en röst ropa:
“Flickor, flickor! Ha ni bägge rena näsdukar?“
“Ja, rysligt rena! Och Margret har eau de
Cologne på sin,“ svarade Hanna skrattande och! sade
derefter till systern under det de gingo vidare:
“Ja, jag tror den frågan skulle mamma inte
försumma, om det än gällde att rädda oss alla undan
en jordbäfning.
“Det är ett bevis på hennes aristokratiska smak
och fullkomligt i sin ordning, ty en verkligt fin dam
känner man alltid igen på hennes fina skor, handskar
och näsduk, “ svarade Margret, som också hade sin
egen lilla aristokratiska smak.
“Glöm nu inte att hålla den brända våden i
skymundan, Hanna. Sitter mitt sjärp bra; ser jag alltför
tokig ut i håret?“ frågade Margret systern, då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
