Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. kap. Bördor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle känna längtan efter vackra saker, glada
väninnor, ett förfinadt och lyckligt lifs njutningar. Hos
Kings såg Margret dagligen allt livad hon önskade
sig ega, ty barnens äldre systrar voro ute då hon
kom, och hon uppfångade ofta en skymt af vackra
bal-klädningar och blombuketter, hörde hur man lifligt
samtalade om teatrar, konserter, slädpartier och andra
förströelser och såg hur man på lapprisaker förstörde
belopp som för henne skulle varit af högt värde. Den
stackars Margret beklagade sig sällan, men en känsla
af att det skedde henne orättvisa gjorde henne ibland
bitter mot andra, ty ännu visste hon icke hur rik
hon var genom dessa Försynens välsignelsebringande
gåfvor som ensamma kunna göra lifvet lyckligt.
Det hade lyckats Hanna att göra sig omtyckt
af faster March, hvilken var lam och beholde
en person som såg om henne. Den barnlösa gamla
damen hade erbjudit sig att upptaga en af flickorna
såsom egen dotter, om det skulle blifva smått för
familjen, och hon var mycket stött öfver att hennes
anbud afböjts. Gamla vänner till fru March och
hennes man hade sagt dem att de aldrig kunde hoppas
att blifva ihågkomna i den rika gamla damens
testamente, men det egensinniga paret sade endast:
“Vi vilja inte afstå våra flickor för ett dussin
förmögenheter. Eika eller fattiga, skola vi hålla
tillsammans och finna vår lycka i hvarandra. “
Den gamla damen ville ej tala ett ord med dem
på en lång tid, men sedan hon af en händelse
sammanträffat med Hanna borta hos en väninna, hade
något visst i flickans komiska ansigte och
besynnerliga sätt behagat henne, hvarför hon föreslog att hon
skulle taga henne till sig såsom sällskap. Detta var
alls icke i Hannas smak, men hon mottog platsen,
emedan för tillfället ingenting bättre erbjöd sig, och
till allas förvåning kom hon ganska bra öfverens med
sin hetlefrade slägting. En gång hade det kommit
till en sammandrabbning dem emellan, efter hvilken
Alcott. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
