Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. kap. Bördor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hanna gäck hem under förklaring, att hon ej kunde
härda ut längre; men det dröjde icke länge innan
faster March blef god igen, och nu skickade hon bud
efter Hanna med så enträgen begäran att hon skulle
återvända till henne, att Hanna ej kunde neka, ty i
sjelfva verket tyckte hon nästan om den gamla
häftiga fastern.
Jag misstänker dock att den verkliga magneten
var ett stort bibliotek med vackra böcker, hvilka efter
onkel Marchs död lemnats i oqvald besittning åt dam
och spindlar. Hanna mindes mycket väl den gamle
herrn, som lät henne bygga jernvägar och broar
med sina stora lexikon, berättade historier för henne
om de besynnerliga tafiorna i hans latinska böcker
och jemt köpte pepparkakor åt henne, när de
träffades ute på gatan. Det mörka, dammiga rummet med
sina från de höga bokskapen nedblickande byster, de
beqväma stolarne, jordgloberna och, främst af allt,
denna vildmark af böcker, der hon fick ströfva
omkring åt alla håll, gjorde biblioteket till ett
himmelrike för henne. Så ofta faster March tog sig en liten
lur eller hade främmande, skyndade Hanna till denna
lugna fristad, der hon, efter att ha krupit upp i
någon stor stol, såsom en riktig bokmal slukade poesi,
romaner, historia, resebeskrifningar och taflor. Men
liksom all annan lycka, skulle äfven denna ej räcka
länge, ty hon hade icke väl hunnit till det
intressantaste stället i romanen, den vackraste versen i en
romans eller det farligaste äfventyret i en
resebeskrif-ning förrän en gäll röst. ropade: Jo-anna! Jo-anna!
och så måste hon lemna sitt paradis för att tvinna
ullgarn, tvätta pudeln eller på en timme eller sa
omkring läsa i Belshams postilla för fastern. Hannas
ärelystnad gick ut på att uträtta nagot riktigt
storar-tadt, men hvari detta skulle bestå, derom hade hon
ingen aning utan öfverlemnade åt tiden att upplysa
henne derom, och stundom greps hon af förtviflan
öfver att hon ej fick läsa, springa och rida så
mycket hon ville. Étt lifligt temperament, en hvass tnuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
