Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. kap. Grannsämja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betrakta det. Jag har ingen mor, som ni vet,“
tillade Laurie och rörde om elden för att dölja en
ryckning i läpparne som han ej kunde förhindra.
I)en långa, trånande blicken ur hans öga trängde
rakt in i Hannas varma hjerta. Hon hade blifvit
uppfostrad så okonstladt, att det ej fanns några
förvrängda tankar i hennes hufvud, och vid femton års
ålder var hon lika oskyldig och rättfram som ett barn
gcrna kan vara. Laurie var sjuklig och hade ingen
att sällskapa med, och medveten om hur rik och
lycklig- hon var genom den kärlek som slösades på
henne i hemmet, försökte hon med gladt hjerta dela
med sig at honom af sin sällhet. Hennes mörka
an-sigte var mycket klart och hennes röst ovanligt mild,
då hon sade:
“Vi skola aldrig släppa ned gardinen mer, och
jag ger er tillåtelse att se in så mycket ni behagar.
Jag tycker just att ni i stället för att sitta här i
fönstret och kika kunde titta öfver till oss. Mamma
är sa snäll, hon skulle laga till en hel hop rara
saker åt oss, och om jag bad Betty, så skulle hon
sjunga för er och Amy skulle dansa; Märgret och
jag skulle narra er att skratta åt våra roliga
teatraliska prestationer. Vi skulle nog ha trefligt. Får
ni inte helsa på oss för farfar?“
“Jo, kanhända, om er mor talade vid honom.
Han är mycket beskedlig, fast han inte ser så ut,
och later mig göra livad jag vill, men han är rädd
för att jag skall besvära främmande personer,“ sade
Laurie, hvars ansigte ljusnade allt mer.
“Vi äro inte några främmande personer, vi äro
grannar, och ni behöfver visst inte tro att ni blir
besvärlig. Vi önska bli bekanta med er, och det har
jag försökt hela tiden. Vi ha inte bott här just så
länge, som ni vet, men ändå känna vi alla våra
grannar utom er.“
“h arfar lefver helt och hållet bland sina böcker
och bryr sig inte om hvad som sker utomhus. Herr
Brooke, min informator, bor inte här, som ni vet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
