- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
77

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. kap. Grannsämja - 6. kap. Betty finner palatset Prydelig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


“Jag vill inte heta barn längre, och jag har
ännu långt qvar till tjugo år,“ inföll Amy. “Hvad
säger du, Betty?“

“Jag satt och tänkte på vår “Kristens och
Kristinans resa“, sade Betty, som ej hört ett ord af
samtalet, hur vi kommit ur Misströstans dy och Dödsens
skuggas dal
genom vårt beslut att bli goda menniskor
och efter många ansträngningar sträfvade uppför den
höga kullen och att måhända huset pa andra sidan
häcken, som är fullt af så många vackra saker, kan
för oss bli palatset Prydelig.

“Men förut måste vi kämpa med lejonen," sade
Hanna, som om hon nästan gladde sig vid
utsigten till en sådan kamp.

*


Sjette kapitlet.


Betty finner palatset Prydelig.



Het stora huset på andra sidan häcken var också
ett palatset Prydelig, ehuru det gick nagon tid om
innan alla systrarne kommo in der, och Betty tyckte
det vara ett svårt prof att passera lejonen. Gamle
herr Laurence var det största af dem, men sedan
han sagt något roligt eller vänligt åt hvar och en af
flickorna, var ingen af dem rädd för honom mer än
den blyga Betty. Det andra lejonet var den
omständigheten att de voro fattiga och Laurie rik, hvilket
gjorde att de kände sig något skygga för att mottaga
bevis på en välvilja som de ej kunde återgälda. Men
inom kort funno de att det var herr Laurence som
ansåg sig stå i skuld hos dem och ej kunna göra
nog för att visa sin tacksamhet för fru Marchs
moderliga vänlighet mot Laurie, deras angenäma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free