Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. kap. Betty finner palatset Prydelig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tanken att få spela på det förträffliga instrumentet
var nära att qväfva -henne.
Innan fru March hann svara, fortfor herr
Laurence leende och med en liten mystisk nickning:
“De behöfva hvarken se eller tala med någon utan
kunna passa på någon stund, då jag stängt in mig i
mitt arbetsrum i andra ändan af huset. Laurie är
nästan jemt ute, och ingen af tjenstfolket finnes i
närheten af salongen efter klockan 9.“
Ku steg herr Laurence upp liksom för att gå,
och Betty ämnade just tilltala honom, ty hans sista
ord voro alldeles i hennes smak.
“Var god och omtala för de unga damerna hvad
jag sagt, och vilja de inte komma, ja, då kan jag
inte hjelpa det.“
Ku smögs en liten hand in i hans, och Betty
såg upp i hans ansigte ined ett par ögon som
strålade af glädje’och tacksamhet, då hon på sitt
allvarsamma men likväl blyga sätt sade:
“Jo, det vilja de visst, mycket, mycket gerna!“
“Är det ni som är så kär i musik?" frågade
han utan att denna gång låta höra något
afskräc-kande “hä!“ och såg mycket vänligt ned på henne.
“Det är jag som heter Betty. Jag tycker så
ofantligt om att spela, och jag skall komma öfver,
om det är riktigt säkert att ingen hör på mig eller
blir — - störd,“ tillade hon, fruktande att ha yttrat
något opassande och darrande öfver sin egen"djerfhet.
“Inte en själ, mitt barn! Huset är tomt halfva
dagen; kom derför och trumma på så mycket ni
vill, och jag blir er tacksam derför.“
“Hvad ni är god!“
Betty rodnade som en ros vid den vänliga blick
herr Laurence gaf henne; nu var hon ej längre rädd för
honom utan tryckte innerligt den stora handen, ty
hon egde icke ord att tacka honom för hvad han
sagt. Den gamle herrn strök sakta upp det
silkes-ena håret ur hennes panna, lutade sig ned och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
