- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
109

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. kap. Hanna möter Apollyon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Jag hoppas du skall bli mycket bättre, mitt
barn, men du måste vara på din vakt mot fienden
inom ditt eget bröst, så att det inte må gå dig illa
och du blir olycklig för hela litvet. Du har fått en
varning, kom ihåg den och sök med alla dina
krafter att beherrska ditt lättretliga lynne, innan det
tillskyndar dig större sorg och bekymmer än hvad som
vederfarits dig i dag.“

“Jag vill försöka, mamma, jag skall allvarligt
försöka det. Men du måste hjelpa mig, påminn
mig och håll mig tillbaka, när jag är på väg att
glömma mig. Jag minns hur pappa ibland lade
fingret på läpparne och betraktade mamma med
mycket vänliga men allvarsamma blickar, och då
pressade du alltid ihop läpparne eller gick ut. Gjorde
han inte så för att varna dig?“ frågade Hanna mildt.

“Jo, så var det. Jag bad honom att han skulle
bistå mig på det sättet, och han glömde det aldrig
utan kom mig genom denna lilla gest och sin
vänliga blick att tillbakahålla många hårda ord.“

Hanna såg att hennes mors ögon fyldes med
tårar och att hennes läppar darrade medan hon
talade, och fruktande att hon sagt för mycket, hviskade
hon ängsligt:

“Var det kanhända orätt gjordt af mig, mamma,
att jag bad dig tala om det? Det var inte min
mening att vara näsvis mot dig, men det är så lugnande
att få säga dig allt hvad jag tänker, och jag känner
mig så trygg och lycklig här hos dig.“

“Mitt barn, säg hvad du vill åt din mor, ty det
är min största lycka och stolthet att känna att mina
flickor hysa förtroende för mig och veta hur högt
jag älskar dem.“

“Jag trodde att jag bedröfvat dig. “

“Hej, mitt barn, men när jag kom att tala om
pappa, erinrade jag mig hur mycket jag saknar
honom, hur mycket jag har honom att tacka för och
hur tåligt jag bör vänta och söka åt honom bevara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free