Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. kap. Margret kommer till fåfängans marknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Sallys nya florsklädning. Margret märkte att
flickorna sågo på hennes tarlatansklädning och sedan
på hvarandra, och hennes kinder började blossa, ty
trots sin veka natur var hon dock myeket stolt.
Ingen sade ett ord om hennes klädning, men Sally
erbjöd sig att kläda henne i håret, Annie att fästa
sjärpet och Bella, den forlofvade systern, berömde
hennes hvita armar, men i all denna vänlighet
såg Margret endast medömkan öfver hennes
fattigdom, och hon kände sig helt beklämd då hon stod
der för sig sjelf, under det de andra skrattade och
pratade samt flögo omkring såsom florsfjärilar. Just
då Margrets plågsamma sinnesstämning höll på att
blifva nästan olidlig inträdde en kammarjungfru med
en ask lefvande blommor. Innan hon hann säga ett
ord, hade Annie ryckt af locket, och alla gåfvo nu
luft åt sin förtjusning vid åsynen af de i asken
liggande vackra rosorna och andra blommorna.
“Det är åt Bella naturligtvis. Georg skickar
henne alltid blommor, men de äro allihop förtjusande,“
utbrast Annie och gjorde en knyck på nacken.
“Det är till mamsell March, sade karlen som
burit hit asken, och här är ett bref,“ tillade
kammarjungfrun och räckte Margret en biljett.
“Så roligt! Från hvem komma blommorna? Jag
visste inte att du har fästman!“ utropade flickorna,
som svärmade omkring Margret, i högsta grad
ny-fikna och förvånade.
“Brefvet är från mamma och blommorna från
Laurie,“ svarade okonstladt Margret, som blef mycket
glad öfver att han icke glömt bort henne.
“Ah, verkligen!“ sade Annie med en skälmaktig
blick, då Margret smög ned brefvet i fickan såsom
ett slags talisman mot sin afund, fåfänga och falska
stolthet, ty de få kärleksfulla orden hade gjort henne
godt och de vackra blommorna försatte henne åter i
godt lynne.
Kännande sig nästan lycklig igen, utvalde Margret
åt sig sjelf några törnrosor och litet grönt samt band
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
