- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
117

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. kap. Margret kommer till fåfängans marknad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

raskt af återstoden buketter åt flickorna att sätta i
bröstet, håret och på klädningen, hvarvid hon
utdelade sina små gåfvor så vänligt, att Klara, den
äldsta systern, påstod henne vara “den sötaste lilla
varelse hon någonsin sett“ och alla de andra voro
förtjusta öfver hennes lilla artighetsbetygelse mot dem.
Hur det var, hade Margrefs nedslagenhet försvunnit
efter denna lilla tilldragelse, och när de andra flickorna
gingo för att visa sig för fru Moffat, såg Margret i
spegeln ett lyckligt, glädjestrålande ansigte, då hon
satte blommorna i sitt böljande hår och på klädningen,
hvilken nu ej längre föreföll henne så sliten.

Margret hade ofantligt roligt om aftonen, ty hon
dansade af hjertans lust, alla voro mycket vänliga
mot henne och hon fick mottaga tre artigheter. Annie
bad henne sjunga, och någon sade att hon hade en
utmärkt vacker röst. Major Lincoln frågade hvem
den friska lilla flickan med de vackra ögonen var,
och hr Moffat’ skulle ovilkorligen dansa med henne,
emedan “hon inte var sömnig utan hade något
vår-friskt hos sig“, såsom han med mycket behag yttrade
sig. Sålunda hade Margret på det hela taget i’ätt
roligt tills hon kom att blifva en ofrivillig åhörare af
ett samtal, som upprörde henne i högsta grad. Just
då hon satt i orangeriet och väntade på att hennes
kavaljer skulle komma med litet glace, hörde hon
någon i närheten af orangeriväggen fråga:

“Hur gammal är han?“

“Sexton eller sjutton år, skulle jag tro,“ svarade
en annan.

“Det skulle vara någonting för en af de der
flickorna, eller hur? Sally säger att de äro mycket
intima vänner nu och att den gamle herrn är alldeles
tokig i dem.“

“Fru M. har allt sina planer, tror jag, och
det blir ingen konst för henne att spela sina kort
väl, då hon har god tid på sig. Det syns tydligt
att flickan ännu inte har sina tankar åt det hållet,"
sade fru Moffat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free