- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
137

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. kap. P. K. och P. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i dansen. Ljufva röster och’
herrliga melodier -fylde luften,
och så fortgick maskraden under
glädje oeh musik.

»Har ers höghet sett fru
Viola i qväll?» frågade en
ridderlig trubadur fedrottningen,
som, stödd på hans arm,
sväf-vade nedåt salen.

»Ja. Ar hon inte älsklig,
fastän hon ser så olycklig ut.
Heuues drägt är också väl vald,
ty om en vecka gifter hon sig
med grefve Antonio, som älskar
henne passioneradt.»

»Så sannt jag lefver, jag
afundas honom denna sällhet!
Derborta kommer han, utstyrd
såsom en brudgum, med
undantag endast af den svarta masken.
Om den vore borta, skulle vi
kunna se hur kan betraktar den
vackra flickan, hvars hjerta han
inte kan vinna, ehuru den
stränge fadern lofvat houom
hennes baud,» genmälde trubaduren.

»Hon anförtrodde mig
hviskande att hon älskar den unge
engelske artisten, som trampar
hennes fjät öfverallt oeh
föraktas af den gamle grefven,» sade
damen, då de åter närmade sig
de dansande.

Just då festen nått sin
höjdpunkt syntes en munk,
hvilken drog det unga paret med
sig in i en alkov med
purpur-8ammetsförkängen och
uppmanade dem att knäfalla der. Ett
ögonblicks tystnad inträdde i
den glada församlingen och ej
ett enda ljud med undantag af
vattnets sorl i fontänerna och
suset från de i månskenet
slumrande orangelundarne bröt den
stillhet som uppstod, då grefve
Adelon höll följande tal:

»Mina herrar och damer,
förlåten mig den list hvarigenom
jag samlat er här för att
öfver-vara miu dotters giftermål.
Vördige fader, gör er tjenst.»

Allas ögon vändes mot
brudparet, och ett svagt sorl af
bestörtning gick genom
sällskapet, ty hvarken brud eller
brudgum aftog masken. Nyfikenhet
och undran uppfylde allas
sinnen, men stundens högtidlighet
fängslade allas tungor tills den
heliga ceremonien var
fullbordad. Derefter samlades de
nyfikna åskådarne omkring grefveu
och bådo honom gifva dem en
förklaring.

»Gerna skulle jag göra det,
om jag kunde; men jag vet
inte mer äu att det var ett
infall af min blyga Viola och att
jag gifvit efter derför. Mina
barn, låten nu pjesen vara slut.
Lösen af masken och mottagen
min välsignelse.»

Men ingendera af dem
böjde sig till att knäfall a, ty
den uuge brudgummen svarade
med en röst hvilken kom alla
de närvarande att spritta till,
när han aftog masken, som
blottade den engelske artisten
Ferdinand Devereux’ ädla ansigle,
medan mot hans bröst, hvarpå
uu gnistrade en engelsk earls
ordensstjerua, lutade sig den
älskliga Viola, strålande af glädje
och skönhet:

»Herr grefve, i vredesmod
uppmanade ni mig att först då
göra anspråk på er dotters hand,
när jag kunde berömma mig af
ett lika stolt namn och en lika
ofantlig förmögeuhet som grefve.
Antonio. Jag kan göra mer, ty
så ärelysten ni än är, kan ni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free