- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
221

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. kap. Ett telegram

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunde köpa mitt. derför att färgen inte var modern,
men om det skulle bli någon affär af. så kunde han
inte betala stort derför, emedan det måste nedläggas
mycket arbete derpå innan det fick den moderna
färgen o. s. v. Det hade emellertid blifvit sent och
jag blef rädd för att det inte skulle bli något köp
af alls, och som ni veta, så släpper jag inte en sak
sedan jag väl föresatt mig den; derför bad jag
honom köpa mitt hår och sade honom hvarför jag var
så angelägen att få sälja det. Det var enfaldigt gjordt
af mig, det medger jag, men mannen blef i en hast
medgörlig, ty jag var mycket upprörd och berättade
förhållandet på mitt bakvända sätt, och lians hustru,
som hört på mig, sade så vänligt: “Köp det, Thomas,
och gör den unga flickan en tjenst. Jag skulle önska
jag kunde göra så mycket för vår Jimmy en dag,
om jag hade en enda test som vore värd något.“

“Hvad var Jimmy för en?“ frågade Amy, som
alltid ville att man skulle förklara allt för henne.

“Deras son, sade hon, som är soldat," svarade
Hanna. “Hvad det gör en godt att höra främmande
menniskor tala så. Hon berättade om sin son hela
tiden medan hennes man klippte mig, och det tröstade
mig mycket."

“Tyckte du inte att det var rysligt när han först
klippte till?" frågade Margret med en rysning.

“Jag kastade en afskedsblick på mitt hår sedan
perukmakaren klippt af det, och så var det slut.
Jag lipar aldrig för sådana der småsaker, men jag
måste ändå medge att jag kände mig så besynnerlig,
då jag såg mitt kära hår ligga på bordet och
vidrörde det korta borstiga stubbet som han låtit sitta
qvar. Jag tyckte nästan att jag hade bara en arm
och ett ben. Då frun märkte hur jag såg på mitt
hår, tog hon ut en lång lock och bad mig
behålla-den. Den skall du iå, mamma, såsom ett minne af
den försvunna herrligheten, men ett sådant här stubb-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free