Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. kap. Föga pligttrogna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
em du skulle bli sjuk, kan jag aldrig förlåta mig
sjelf. Hvad skola vi göra?"
“Bli inte förskräckt, jag tror att jag inte får den
så farligt, ty jag har sett efter i mammas Husmedicin,
och der står det att skarlakansfebern börjar med
hufvudvärk, ondt i halsen och att man känner sig
besynnerlig såsom jag nu gör. Derfor har jag tagit
in litet beliadonna och mår nu bättre,“ sade Betty,
i det hon lade de kalla händerna på sin brännheta
panna och försökte att se ut som om hon varit frisk.
“Om mamma vore hemma ändå!“ utropade
Hanna, i det hon fattade Husmedicinen och kände
att det var ofantligt långt till Washington. Hon
läste på ett ställe i den, såg på Betty, kände på
henneis hufvud, tittade ned i hennes hals och sade
derefter allvarsamt:
“Du har gått och pysslat med gossen i öfver
en vecka hvarenda dag och jemt varit tillsammans
med de andra som höliö på att få skarlakansfebern,
och derför är jag rädd för att du får den sjelf, Betty.
Jag skall ropa på Elsa; hon vet råd för alla sjukdomar."
“Låt inte Amy få komma hit; hon har inte haft
skarlakanslebern, och det vore rysligt om hon skulle
få den. Du och Margret måtte väl inte kunna få
om den igen?" frågade Betty ängsligt.
“Det tror jag inte. Det gör i alla fall ingenting
om jag skulle få den, jag, sjelfviska unge, som lät
dig gå och sjelf stannade hemma för att skrifva mitt
vanliga skräp!" mumlade Hanna, då hon gick ut för
att rådfråga Elsa.
Den goda qvinnan blef fullt vaken i ett
ögonblick och steg genast upp, försäkrande Hanna att det
var ingenting att oroa sig öfver: det finns ingen som
ej måste ha skarlakansfebern, och om den skötes
riktigt, doge ingen deri, hvilket allt Hanna trodde
och derför kände hon sig betydligt lugnad, då de
gingo upp för att tala vid Margret.
“Nu vill jag säga er livad vi skola göra," sade
Elsa, sedan hon undersökt Betty och gjort henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
