- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
279

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. kap. Laurie ställer till förargelse och Hanna stiftar fred

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

göra?“ frågade Hanna ined en min som förrådde att
hon var besluten att taga sina matt^oeh steg, till och
med våldsamma, om så beliQfdes.

“Ingenting annat än vänta. Lemna henne i
fred var vänlig och öfverseende mot henne, och bara
pappa kommer hem, skall allt bli bra igen,-1 svarade

modern. ,

“Här är ett bref till dig, Margret, med en mangd
sigill. Så besynnerligt! Laurie’förseglar aldrig mina,“
sade Hanna dagen ^ derpå, då hon utdelade det lilla
postkontorets innehall.

Fru March och Hanna voro fullt upptagna at
sina egna göromål, då ett utrop från Margret kom
dem att kasta ögonen på henne, och nu sågo de
henne stå och stirra på sitt bref med förskräckelsen

målad i sitt ansigte. , , ,

“Mitt barn, hvad är det?“ utbrast modern och
skyndade fram till henne, medan Hanna sökte
be-mäktiga sig brefvet som förorsakat den ledsamma

“Det är ett misstag — han har inte skickat det
— fy Hanna, hur kunde du göra så?“ utropade
Margret och gömde ansigtet i händerna, gratande som
om hennes hjerta blifvit krossadt.

“Jag! Jag har inte gjort nagot alls! Hvad pratar
hon för slag?“ utbrast Hanna förtviflad.

Margrets eljest så milda ögon gnistrade af harm,
då hon ur fickan uppdrog det hopskrynklade bref och
kastade det åt Hanna, i förebrående ton Bagande:
“Det är du som skrifvit det och tagit den otacka
pojken till hjelp. Hur kunde du bära dig sa simpelt,

uselt och grymt åt mot oss båda?“

Hanna knappt hörde hvad systern sade, ty hon
och modern voro upptagna af att lasa brefvet som
skrifvet med en besynnerlig handstil, vai at följande
innehåll:

“Dyraste Margret!- .

“Jag kan icke längre lägga band på mina känslor
och måste veta mitt öde innan jag atervander. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free