- Project Runeberg -  Två löjtnanter /
33

(1869) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

en ståtlig officer närma sig sybordet och
damen, som hade sin plats vid detsamma.

— Eva! — hördes han med värma ut-
ropa. |

— Alfred — min Alfred! — svarade hon.

I nästa ögonblick togo de hvarandra in-
nerligt i famn.

Men kunde väl dessa vara den unge,
vackre underlöjtnanten och den leende Sol-
strålen från fru Fips” pension?

Ja, det var verkligen de; det låg endast
en tidrymd af femton långa, innehållsrika
år emellan det första mötet i trädgården på
Söder och denna tidpunkt, då de sågo hvar-
andra i det nyss beskrifna hörnrummet.

Det är ju ett bekant faktum: man blir
här i lifvet icke alltid ung officer och pen-
sionsflicka; äfven dessa sköna och af oss
så efterlängtade dagar med deras mångfal-
diga fröjder och små lidanden gå förbi, och
— vi äro till åren komna menniskor.

Eva hade vuxit upp — hennes solsken
skulle upphöra att lysa inom pensionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/am2lojtn/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free