Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
och tyst sitt hufvud, då han nödtvunget
drog sig allt mer tillbaka från henne.
— Fritz, jag är på god väg, — sade
onkeln en afton till sin nevö. — Märker
du icke att hon redan finner sig ganska väl
i mitt sällskap? — Ja, vi husarer ha alltid
tur hos fruntimmer.
Löjtnanten kände ett stygn i sitt hjerta,
men qväfde sin bitterhet. Och likväl var
detta sår af stor vigt för honom, ty det på-
minde honom om, att äfven infanterister un-
der slika omständigheter ej få dröja, utan
lifligt rusta sig till attack.
Nästa morgon, då onkeln och fröken He-
lena hade något vigtigt att afhandla och
tycktes vilja vara ostörda, lyckades han öf-
vertala Charlotte till. en liten promenad.
Utan att förråda sin afsigt aflägsnade
de sig ur sällskapsrummet.
— Jag har så mycket, så mycket att
säga fröken Charlotte — sade löjtnanten med
en lätt suck, då de kommit ned i träd-
gården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
