Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
sina åror, utan blef sittande med hufvudet
lutadt mot handen och med en ganska all-
varsam min.
— Min innerligt älskade Charlotte! —
började han lifligt — då vi nu uttalat våra
känslor i ord, anser jag det för en helig
pligt att icke heller förtiga de svårigheter,
som ännu stå hindrande emellan oss.
— Ack, herr löjt — käre Fritz, kan det
väl finnas så stora hinder, om vi äro hvar-
andra troget tillgifna? — frågade Charlotte
med stor tillförsigt och aftorkade sina tårar.
— Ja, min engel, det finnes ännu mån-
ga omständigheter, och vi måste utkasta
någon plan för vår framtid.
Löjtnanten tillstod nu öppet för sin tro-
lofvade, att han var fattig och beroende af
sin onkel, och att hon således måste vara
beredd på en temligen lång förlofning; han
uttalade äfven sin farhåga, att ryttmästarn
och fröken Helena ej skulle lemna sitt sam-
tycke till deras förlofning; men Charlotte
var modig nog, att genom dessa svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
