Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
minbersån, och straxt derpå kom ett frun-
timmer, som ej kunde vara någon annan än
unga fröken, smygande efter honom.
Ryttmästarn, som nu på en gång fick
sina ögon öppna för hvad som passerat mel-
lan hans systerson och Charlotte, sprang
med ungdomlig fart ur bädden och stod in-
om få ögonblick fullklädd på golfvet.
— Följ mig nu, Johan! — ropade han,
fattade sin sabel och rusade utför trappan
samt ut i den mörka trädgården.
Emellertid hade löjtnanten och hans tysta
följeslagerska uppnått stranden. Han skyn-
dade der att lösgöra båten, och hon stod = ’
blott två steg ifrån honom.
— Stig i båten, Charlotte! — bad löjt-
nanten nu. — Vi äro nu, gudskelof, rädda-
de och hvarken min onkel eller din syster
skola så lätt få fatt i oss.
Då kastade den lilla qvinnogestalten med
en majestätisk åtbörd slöjan, som hittills dolt
hennes ansigte, tillbaka och sade i en myc-
ket allvarlig ton:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
