Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
— Res ni ensam, herr löjtnant von Ä-
renhjelm, då ni på ett så ovärdigt sätt ve-
lat kränka den gästfrihet ni åtnjutit i mitt
hus! Ert samvete och er hederskänsla bor-
de kunna säga er om ni handlat rätt då ni
genom förföriskt tal sökt förleda en oskyl-
dig flicka af en familj, hvars urgamla va-
pensköld ända till detta ögonblick varit
fläckfri.
| Löjtnanten stod orörlig, såsom träffad af
blixten. Han hade i sin följeslagerska igen-
känt Helena von Kronstjerna.
— Min nådiga fröken, — stammade han
slutligen — ni misskänner mig.
— Tig och res ni! — svarade damen
med den utsträckta handen visande mot bå-
ten. — Försvara er icke för mig, utan för
er onkel, som ni velat frånstjäla hans brud.
Ur skogsdungen ljöd nu det ropet:
— Fritz! Fritz! — Hvar är du? stan-
na, pojke, stanna!
Damen blef förskräckt och löjtnanten
knappast mindre än hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
