- Project Runeberg -  Amaltheamännen och strafflagen /
7

(1914) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amaltheamännen och strafflagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

springa bort med och några steg från gården sluka
de dess innehåll, utsvultna som de voro. Några
timmar senare äro de häktade; och de dömdes
till 6 månaders fängelse. När de kommo ut igen,
fingo de av välvilliga människor reshjälp till
Kanada, varest de skapade sig en god framtid
genom det arbete som hade förvägrats dem i deras
hemland och som fängelset även till en del gjort
det omöjligt för dem att få. Även här var
samhället, inte gossarna, den brottslige. Hade de
stannat hemma, hade de kanske på nytt tvingats till
återfall, i brott, blivit återigen inspärrade; och
en vacker dag hade samhället gjort de båda
tillfällighetsförbrytarna till, vad man plägar benämna,
vaneförbrytare.

Jurister och advokater må ha sina meningar om
rätt och orätt, om brott och inte brott. Men vi andra
äro även i vår fulla medborgerliga rätt att säga vad
vi tänka om samma saker. Jag instämmer med
Beccaria (uttalas Bekkaria med tonvikt på i), den
italienska markis som för 150 år sedan åstadkom
en omvälvning i de då härskande blodtörstiga
föreställningarna om straffet som skräckmedel:
“Lyckligt det folk, hos vilket lagarnas kännedom inte
anses som vetenskap“. Därmed ville han säga att
lagarna skola vara så att folk begriper dem och
inser att det finns förnuft i dem utan stöd och
hjälp av advokater och allsköns juridiska
hårklyverier.

En svensk jurist, framlidne rådmannen i Malmö
Nils Herman Quiding hade icke mer respekt for
rättsvetenskapen än att han likställde den med
astrologi och prästernas lära, teologin. “Månne
icke“, frågar han, “teologin och jurisprudensen
äro vetenskaper som en gång skola betraktas
på samma sätt som vi nu betrakta astrologin“. Man
har ännu i dag nästan samma vidskepliga undran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:10 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amalthea/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free