- Project Runeberg -  Amaltheamännen och strafflagen /
25

(1914) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amaltheamännen och strafflagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

straff för den klass som de bringat sitt offer.
Under upphetsande förhållanden begingo de sin
handling utan avsikt att skada och som det
naturligtvis låg i statens intresse att beivra. Som
jag varken är staten i egen person, man i staten
eller eljest någon dess representant, måste jag
med ogillande se den hårda dom som övergått
de unga männen. De stodo under trycket av
en tvångsföreställning: Något måste göras att
få de engelska sträjkbrytarna att fara tillbaka
till sitt land igen och låta svenskarna sköta sina
egna angelägenheter.
De tre Amaltheamännen
ställa nu sitt hopp till sin egen klass’ göranden.
Såsom jag nu ser frågan, ter den sig för mig
som en arbetarklassens principfråga. Fattigdom,
hunger och nöd bestraffas, arbetslöshet bestraffas,
en hel folkklass’ strävan att komma till en trygg
och värdig existens är brott. Det borde icke
få vara så. Jag upprepar Quidings här förut
anförda ord, han som även kallade sig Nils
Nilsson arbetskarl: Lagöverträdelser och brott
äro yttringar av föråldrade oändamålsenliga lagar
och av missriktade samhällsförhållanden.

Benådningsrätten borde i själva värket få
komma till ymnigt bruk mot förhatliga klasslagar och
oförnuftiga domar, tills vi få bättre eller hälst
inga strafflagar. Men det vore måhända en för
orimlig begäran, ty det skulle ställa det
nuvarande samhället på huvudet, hota lagens bestånd
och ingen kung finns häller numer som eger så
stor personlig makt att han skulle kunna utöva
benådningsrätten oinskränkt. Men att fordra
andra medel än strafflidanden till brotts
bekämpande är däremot ingen orimlig allmän fordran. Ty
sådana medel finnas att tillgå och kunna när som
hälst komma till användning.

Det är underklassen som hårdast drabbas av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amalthea/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free