Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Straffrätten (G. H-son Holmberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendom berövade stora massan varje lust till
“sin nästas“ egendom.
Straffrätten har i sin ursprungliga och renaste
form sålunda avsett och avser än i dag att avhålla
den egendomslösa, fattiga, svultna, utsugna,
oberättigade undre klassen att förgripa sig på den
övre, berättigade klassens egendom och andra
för överklassen viktiga rättigheter medelst hot om
gruvliga, hårda straff för den eller dem, som
djärvdes därtill känna begär, lika gott vilka motiven
därtill kunde vara: nöd, hunger, värksamhetsbegär,
arbetslust, solidaritetskänsla eller obetvinglig lust
att vara nedrig, skadelystnad, dålig vilja, håglöshet
för arbete, psykisk otillräknelighet,
vinningslystnad m. m. På hotet följde, när det visade sig
fruktlöst, straffet, andra till ytterligare skräck och
varnagel, såsom det alltid hetat, men som aldrig
haft annan påföljd än ett ännu mera stegrat hat
och en allt starkare spänning mellan klasserna.
Straffrätten behandlade ursprungligen
“underklassens uppsåtliga förnärmelser mot överklassen
och dess rättigheter“, såsom Quiding uttrycker
sig. “Slika förnärmelser voro efter överklassens
sätt att se brottsliga, och brottet måste bestraffas
av samma skäl som klassen straffade sitt husdjur
för vanart och piskade sin slav för överträdelse
av givna befallningar. Efter samhällenas inrättande
blev det visserligen ännu överklassen som straffade
även den fria underklassen, men det började ske
i samhällets namn, varigenom småningom man
tillvänjde sig tanken att det var samhället, som
rätten att straffa tillkom . . . Såsom slaven
marterades av sin herre, så pinades i samhällets namn
den fria underklassen med kroppsliga plågor såsom
straff för begångna brott.“ Brott begångna av
överklassens egna medlemmar, straffades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
