- Project Runeberg -  Åtta hundra mil på Amasonfloden / Förra delen /
15

(1881) [MARC] Author: Jules Verne Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bestulen tjuf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i solen. Kanske blef hon ännu mera öfverraskad, då hon
hörde klangen af de guldmynt det innehöll. Denna musik
förtjuste henne. Det var liksom man satt en skramla i
händerna på ett barn. Derefter förde hon fodralet till
munnen och hennes tänder gnisslade mot metallen, men hon
försökte icke bita sönder det.

Utan tvifvel trodde sig guariban här hafva funnit
någon ny frukt, ett slags ofantlig glänsande stenfrukt, hvars
kärna rörde sig fritt inom skalet. Ehuru hon snart insåg
sitt misstag, fann hon dock icke deri ett skäl att kasta
bort fodralet. Tvärt om grep hon ännu hårdare om det
med venstra handens fingrar och släppte på samma gång
käppen, hvilken i sitt fall bröt af en torr qvist.

Vid det häraf förorsakade bullret vaknade Torrès, och
med snabbheten hos menniskor, som ständigt äro på sin
vakt och hos hvilka öfvergången från det sofvande till det
vakande tillståndet sker ögonblickligt, var han genast på
benen.

Torrès insåg blixtsnabbt med hvem han hade att
göra.

”En guariba!” utbrast han.

Derpå fattade han den bredvid honom liggande
manchettan och satte sig genast i försvarsställning.

Den förskräckta apan ryggade tillbaka, och som hon
var mindre modig inför en vaken än en sofvande fiende,
gjorde hon ett väldigt språng in bland träden igen.

”Det var hög tid!” utbrast Torrès. ”Den skälmen skulle
eljest ha mördat mig utan alla vidare ceremonier!”

Plötsligt varseblef han sitt dyrbara fodral i apans
händer, hvilken nu hade stannat på ett afstånd af tjugu steg
och betraktade honom under en mängd grimaser som om
hon velat drifva gäck med honom.

”Den uslingen!” utbrast Torrès nu. ”Ehuru hon inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amason/1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free