Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Tvekan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Manoel”, hade den unga flickan sagt till sin fästman,
”blefve jag frågad till råds, skulle vi inte gifta oss här utan
i Para. Fru Valdes är sjuklig; hon kan inte resa till
Iquitos, och jag vill inte bli hennes dotter förr än hon lärt
känna mig och jag henne. Min mor är af alldeles samma
åsigt som jag i denna sak. Vi skola derför söka öfvertala
min far att han tar oss med sig till Belem, till henne,
hvars hem snart skall bli mitt. Tycker inte äfven ni så?”
Manoel besvarade detta förslag med att varmt trycka
Minhas hand. Det var äfven hans käraste önskan att
modern skulle öfvervara deras bröllop.
Benito hade obetingadt gillat förslaget, och nu gälde
det endast att vinna Joam Garral derför.
Det var också för att lemna Yaquita ensam med
hennes man, som de två unga männen samma dag hade gått
ut på jagt i skogen.
De båda makarna möttes på eftermiddagen i stora
salen.
Joam Garral, hvilken just kommit hem, halflåg på en
soffa af fint flätad bambu, då Taquita, något upprörd,
inträdde och satte sig bredvid honom.
Hon ämnade ingalunda meddela Joam hvilka känslor
Manuel hyste för deras dotter. Minhas lycka kunde ej
annat än betryggas genom detta giftermål, och Joam skulle
säkerligen med glädje öppna sina armar för denne nye son,
hvars goda egenskaper han kände och uppskattade; men
Yaquita visste att det icke skulle blifva henne en lätt sak
att förmå sin man att lemna fazendan.
Allt sedan den dagen, då Joam Garral kom till Iquitos
i ännu unga år, hade han icke satt sin fot utom dess
gränser, icke ens för en enda dag. Ehuru den lugnt mot
vester rinnande Amasonfloden ständigt inbjöd honom till en
färd utför dess lopp, ehuru han ganska ofta skickade stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
