Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet. Arbetsförhållanden i allmänhet i Amerika. — Yrkesarbetare och simpla kroppsarbetare. — Sätt att arbeta i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yrkesföreningarna måste få det vitsord att ha uträttat
betydligt mera godt än motsatsen. Och därför är det
allt skäl för arbetaren att med görligaste första blifva
medlem af någon sådan — han skall alltid i längden
finna sig bäst däraf.
Sedan några år tillbaka pågår en synnerligt liflig
rörelse bland yrkesföreningarna öfver hela den
amerikanska Unionen att få arbetstiden genom lag nedsatt
till åtta timmar pr dag, och så stort har deras
inflytande visat sig vara, att en sådan lag faktiskt redan
blifvit stiftad i en och annan stat, ehuru det visst bör
tilläggas, att seden ännu icke i hvarje enskildt fall följt
lagen i spåren. Men så mycket har i alla fall redan
uträttats, att arbetstiden pr dag i medeltal är kortare i
Förenta Staterna än i något annat land, möjligen med
undantag af Australien, utan att arbetslönen därför
nedsatts i samma mån. Den enda möjliga skillnaden är
att man i Amerika får lof att arbeta fortare, mera
rastlöst, under de timmar arbetet pågår, än hvad fallet är
i gamla världen, men det kan man godt stå ut med
att göra, då hvilotiden är så mycket längre. Och
därjämte är arbetarens i Amerika föda så mycket bättre
och kraftigare, att han redan på grund däraf är i stånd
att uträtta mera arbete. De arbetare höra till
undantagen i Amerika, hvilka inte åtminstone tvenne gånger
om dagen förtära köttmat; hvetebröd i rikliga mängder
är det enda slags bröd man begagnar, och grönsaker
samt frukt höra till matordningen för dagen så godt
som i hvarje hus. Födoämnen af alla slag frambringas
i sådana massor i Amerika, att många tiotal millioner
dollars årligen betalas af utländingar för det, som inte
användes i landet själft utan skickas till andra länder,
och därför är också priset på de hufvudsakligaste
näringsämnena, såsom bröd, kött, fläsk och vanliga
grönsaker, lägre, åtminstone i förhållande till arbetslönerna,
än någon annorstädes. Men inte allenast prisen på
egentliga födoämnen efter europeiska begrepp, utan
också på många saker, hvilka i gamla världen mer
eller mindre betraktas såsom lyxartiklar, äro så låga i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
