- Project Runeberg -  Amerika-boken : hjälpreda för utvandrare /
107

(1893) [MARC] Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. De västra staterna, deras förnämsta industrier och arbetsplatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållandena i nejden kan vara något så när säker om att komma åt god farm jord, då en gång rusningen dit in begynner, samt vidare att sådant upptagande af jord i en nyöppnad trakt, där man löper i kapp med tusentals andra människor, hvilka oftast äro färdiga att använda hvilka medel som helst för att vinna någon fördel, är ett slags hasardspel, i hvilket den hederlige och andras rättigheter respekterande individen har alla utsikter att förlora, men högst få att vinna.

Det var först år 1888 som de båda Dakotas, hvilka dittills utgjort ett gemensamt territorium, blefvo delade i två sådana, och sedan hvartdera visat sig äga en tillräckligt stor befolkning för att bli upptaget såsom stat, blefvo de följande år mottagna bland de öfriga Unionsstaterna. Numera har South Dakota en befolkning af något öfver tre hundra tusen personer, men så snart de elfva millionerna acres af
Sioux-reservationen bli öppnade för nybyggare kommer en lika
snabb som stark folkökning ovillkorligen att äga rum.

Beträffande klimatet likna de båda staterna hvarandra i det allra närmaste och äga stark värme om sommaren och betydlig köld om vintern. Snöfallet är vissa vintrar mycket starkt, under andra åter rätt obetydligt, men begynner i hvardera fallen vanligen först på vårvintern. Under större delen däraf är marken endast sparsamt betäckt med snö, medan kölden, tack vare den särdeles torra och rena luften, endast
sällan kännes besvärlig. Men så kommer någon gång emellan en af de riktiga präriesnöstormarna, de s. k. blizzards, och då först visar sig Dakota-klimatet i all sin stränghet. Vinden sveper med oerhörd styrka öfver de trädlösa slätterna, där ingenting hejdar dess framfart, hvirflande snön framför sig i sådana massor att människor och boskap, som äro ute och ej i hast kunna finna skydd, begrafvas och frysa ihjäl. Vanligen räcka sådana stormar icke synnerligt länge i en fortsättning, men då de upphöra inträder den starkaste köld, som öfver hufvud taget förekommer ute på
prärierna. Då gäller det att hafva tillräckligt bränsleförråd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:16 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ameribok/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free