Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Svärmeri - Carl Georg Gustaf Forss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nattvard och icke Guds ord ett sakrament, äfvensom ock
döpelsen och den hel. nattvarden uti vår lilla catechesoch
Ang. confessione kallas strictiore sensu sakrament. Men
att kalken af vår Frelsare hos evangelisten Lucas kallas
det nya testamentsens blod, dermed förstås icke sjelfva kal»
ken utan det, som var i kalken, neml. Ghristi blod, hvar*
med nya testamentet bekräftadt är, efter Matthcei och Marci
explikation, som kalla blodet nya testamentsens blod. Ty
testamentet är en nådig och frivillig Guds disposition
öf-ver salighetens medel, huru vi dem till vår salighet bruka
skolom. Men sakramenterna äro heliga handlingar, hvar*
med Gud under synliga dertill förordnade tecken sin
osynliga nåd oss uppdrager och beseglar.
7:0 Hvad det fastande angår, hvartill Gud inquisito
skall, efter hans föregifvande, befallning gifvit, att han
skulle 40 dagar och 40 nätter fasta, sin kallelse dermed att
stadfästa, så kan det icke anses, såsom en gudomlig
befallning. Men ett christeligt fastande, som är ett indicium
poenitentiae et exercitium pietatis, förkasta vi icke; ty vi
vete, att Gud det i gamla testamentet har befallt. Joel 1:
14. Christus vår Frelserman har detta rekommenderat och
vår christeliga öfverhet utskrifver bot och fastedagar, icke
med samvetstvång och dödsens och fördömmelsens hotelse,
utan af en god intention; och utan den christeliga frihetens
kränkning befaller den bot, bön och fastedagar (dock icke
att afhålla sig 40 dagar ifrån all mat och dryck), på det
de christne må vara skickligare till en helig andakt i
böner och förböner i Guds lof och pris, conf. Carpzovii
Isa-goge. Vi finna ock derpå många exempel såväl i gamla
som i nya testamentet, men derjemte läsom vi, att vår
Herre Christus har varnat oss för de skymtares fastande Matth.
6: 16, hvarfiöre Gud ock i det gamla testamentet ett sådant
skrymtaktigt fastande förkastat hafver hos Es. 58.
DerfÖ-re måste hvar och en noga akta sig, att hans fastande icke
må vara ett skrymteri. Ingalunda finna vi uti Guds hel.
ord någon befallning, att vi skola fasta 40 dagar, och den
som det gör, han frestar sin Gud och kan derigenom blif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
