Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. Separatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Separatism.
Omkring år 1730 hade en hop personer i Sverige,
obelåtne med den utvärtes gudstj ensten, sakramenternas yttre
brak och i allmänhet med lärarnes kallsinnighet för
Chri-stendomen, offentligen afsöndrat sig från församlingens
gemenskap och förklarat, att den rätta gudstj ensten endast
kan hällas i ett helga manna samfund, hvari alla den
christ-na kyrkans sanna medlemmar tillbedja Fadren i andan och
sanningen samt att man i den ogudaktiga församlingen
genom vanlig kyrko- och nattvardsgång mera tjenar
djefvu-len än Gud. För sin del föraktade de ingalunda
salighets-medlen, utan trodde tvertom der vara den rätta
brödsbry-telsen och välsignelsens dryckesbägare, hvarest två efter
tre är o församlade i Jesu kärleksnatur. De lärde vidare,
att der den Hel. Ande i sann tro herrskar, der är rätta
in-doppelsen uti Treenighetens namn eller nya födelsens bad.
För fromma och gudaktige prester hyste de aktning, men
afskydde deremot sådane lärare, som voro mera bukens och
mammons trälar än Guds ords tjenare. Desse separati ster
fingo sedermera i Sverige namn af Schemkar, efter den
e-gendom, Schewiks gård i Wermdö socken, der de år 1746
nedsatte sig och fingo i ostördt ro bilda sitt eget
samfund.[1]
Ursprungligen tyckes detta läroparti hafva utgått från
Böhmes mystiskt theosofiska läror, hvilka sedermera fingo
tillsatser från åtskilliga andra, med Böhmes läror mer
eller mindre öfverensstämmande läropartiers grundåsigter,
såsom om umbärligheten af den yttre nattvarden efter
Gich-tel om möjligheten af menniskans absoluta fullkomlighet i
detta lifvet efter Joh. Conr. Dippel, om chiliasmus, apoka-
[1] Se Thomæus, Christna kyrkans Historia i Sverige s. 454.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/1/0083.html
