Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen j först ett ömt samvete om Herrans nattvards värdiga
begående, hvilket påstod i några år. Men sedan j voren
i umgänge med Erikssönerne i G.Carleby, med Capiten
Gisselkors och förra djeknen Nordberg begynten j 1738
alldeles afhålla eder ifrån nattvarden. När då salig
kyrkoherden Forbns fick detta veta, begynte han uti enslighet
samt uppenbarligen i församlingen att afråda eder och
församlingen ifrån sådana felsteg, visandes, hvad fara eder
förestod, och derpå öfvergåfven j församlingen. Detta var
nu eder början, j gamle. Edert fortfarande härutinnan
består. nu derutinnan, att edert samvete ej tillstädjer eder att
dessa nådemedel åtnjuta, för det andra, att j tron eder ej
mera dem behöfva, och för det tredje, att ’de uti edert
tycke äro kraftlösa etc. Uti alla dessa mål ären j i dessa
dagar* redan nogsamt återdrefne. Men likväl vill jag ännu
engång lemna eder mina tankar. Hvad altså edert
samvete angår, och att j tron eder synda mnt^Uhid och hans
Andas ledande, om j gören mot edert samvete, så säger
jag, att Guds Ande alldrig leder någon menniskas samvete
emot Guds ord, utan med Guds ord. Och derföre, som j
nu sen, att detta edert samvetes ledande går ifrån och emot
Guds ord, så bören j erkänna, att edert samvete är nu ett
vilseledt samvete, hvilket den listige frestaren nu inbillar
eder (: uskottelee teitä) att nu vara Guds ledande. Ty
bören j besinna, att när den listige frestaren ej mera får
välde öfver menniskones vilja eller förstånd, att qvarhålla
henne uti de grofva synder, utan att menniskan sträfvar
mot alla hans frestelser efter yttersta samvetet, då griper
den listige frestaren samvetet an, som han ser vara ömt
och förleder detsamma till någon märkelig villfarelse,
låtandes menniskan för det öfriga blifva i ro och
oanfak-tad uti de mål, som han ej ser sig kunna öfvervinna
menniskan. Och just i denna frestelses punkt anser jag eder
nu stå, och att j inbillen eder denna saken nu vara Guds
Andes ledande, så väl som de öfrige edra christendoms
öf-ningar, som j utöfven efter Guds ord.
Hvad för det andra edra tankar angår, att j tron eder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
