- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 1 /
173

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20—22. Luc. 10: 16. Eph. 4: 11—14. Joh. 3. 5. 1. Cor.
11: 26, 27., utan ock att samma Guds hotelse i alla tider
blifvit till pricka fullbordad.

Man vill nu alltså äfven i denna omständighet
korteli-gen igenomlöpa begge Testamentsens historier, emedan man
märkt, att separatisterne i anseende härtill förnämligast
vilja förtyda denna Guds hushållning, sig till fattig hjelpreda
och undanflykt.

§ 5. Så länge Guds kyrka före syndafloden styrdes af
Gud, så skedde det ej på annat sätt än igenom
rättfardig-hetens predikan Gen. 4: 26. 2 Pet. 2: 5 och offer Gen. 4:
4; men så snart menniskorna söndrade sig härutinnan, så
att de föraktade denna predikan, och läto icke mera Guds
anda derigenom straffa sig, utan gingo in uti Cains barns
kätterska och eljest vällustiga sällskap (se Gen. 6:2. Matth.
24: 37, *38. Luc. 17: 23—27. 2 Pet. 2: 1—5 och Doct
Luthers härliga Commentarius in Genesin:) samt derhos
gjorde ändring i offrandet efter Cains fräcka exempel Gen. 4:
3. 6: 3—5, vardt nästan hela menniskoslägtet för Guds
å-syn och jorden full med orätt Gen. 6: 11,12; hvarföre ock
Herren Gud nödgades platt förgöra dem.

Ett kraftigt bevis derpå, att Ordets predikan och det
då instiktade sakramentets värdiga bruk redan då varit en
rättskaffens Guds kyrkas oskiljaktiga kännetecken, samt
huru Gud deremot strängeligen beifrat och straffat dem, som
bjudit till berörde nådemedel ifrån Hans församling att
separera och utrota. Nu har man i hela gamla
Testamentsens historier ifrån syndafloden till räknandes intill Nya
Testamentsens hushållning fast klarare vittnesbörder derå,
såsom i patriarkernes Abrahams, Isaaks och Jakobs tider;
äfven ock sedermera, då egentligen-den levitiska
gudstjen-sten börjades och fick sitt slut, att Gud absolutejaså strängt
bundit sin församling vid desse tu medel, att den, som vek
derifrån, eller gjorde någon ringaste söndring härutinnan
skulle utrotas ifrån hans folk Gen. 17:14. Cap. 21:23. Cap.
26: 25. Cap. 33: 20. Exod. 12: 19. Lev. 10: 1, 2. Num. 18:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/1/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free