Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till alla delar anses. Ty ehuruväl prestei skåpet ej ännu
velat nämna den bondhustru, som håller på att tillskapa
af henne en ertsseparatist, har dock Anna pä prestei
skåpets föreställning, om icke hon till sin söndring ifrån
församlingen fått anledning af Erickssönerne. då hon
medtie-re andra haft tillfälle i Gamla Caileby, att vara deias
ä-hörare, tillstått sig en gång hafva åhört benämnde Eri
ekssöners tal, i tillfälle hvaraf hon ock om dem sig nu för
prestei skåpet yttrat, att Erickssöneine läst sin bok som
brafva karlar. Och ehuruväi denna hustru vid förhöret år
1752 vist sig icke vara vidare i separatistiska villoläror
inkommen, än att hon apat och kamlat efter de andra
se-paratisters principer, hvarföre hon ock stundom tyckes
hafva velat lemna presterskapets undervisningar rum, dock
har hon genast med häftighet återtagit sina förra
villosat-ser. rörande församlingen, Guds ords tjenare, Hans heliga
ord och sakramenter; utom dess förklenligen sig yttrat
om Herrans högv. nattvard, utan att sedermera betyga
någon ånger deröfver. Hvilket allt nogsamt bestyrker
presterskapets vittnesbörd om henne, att hon, såsom en
eko-lerisk quinna, dragés med ondska, sjelfklokhet och
högmod, utan att låta sig af presterskapet på något sätt rättas.
§ 15. Pigan Maria Eriksdotter Taskinen, som redan
år 1738 separerat sig ifrån församlingen, men genom
hvil-kens förledande, är uti protokollerna icke utredt. Denna
döfva och eljest af melancholiskt sinnelag angiina quinna
har presterskapet numera räknat ibland de enfaldigaste
separatister, som ej hyser något argt uppsåt; dock har hon
på presterskapets ömma föreställningar om hennes
villfarelsers skadlighet förklarat sitt fulla beslut vara, att icke
vilja träda tillbaka i församlingens gemenskap, hvilken
hennes föresats alltså synes härflyta af hennes andeliga
blindhet och otro. Fördenskull tyckes hon vara till
samma korrektion förfallen, som här förut § 10 för Maria
Ja-kobsdotter tillämnad är och framdeles närmare skall
blif-va ordad.
§ 16. Husmannen Johan Michelsson Backman angif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
