Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för rättskaffens, som han gör ett med sin svårmoder icke
allenast uti lärarenas utan ock åhörarenas förakt, förklenande och
fördömmande; afhåller sig ifrån nattvarden under sken af ett
ömt samvete, som ej skall tåla att anamma den af ogudaktige
prester med ovärdiga gäster; undandrager sig att ajlägga
tro-och huldhetseden under sin lagliga och christeliga öfverhet,
ehuru han dessutom icke kan sky att utöfva bannskap och
svordomar, är benägen till rättegångar och processer, och ser gema,
om han får betjena sig af andras edgångar till sin fördel;
sniken- och girighet öfvar han uti hög grad; år mycket hastig,
argsint, och hämndgirig; ransakar icke ens sina egna brister,
utan skyler dem under inbillad helighets mantel och mästrar
~ alla andra menniskor för minsta fel. Ett sådant dessas
uppförands såväl i anseende till församlingen som ock det
borgerliga lefvemet, kan ej annat än åstadkomma oro och förargelse,
sätta enfaldigt folk uti ovisshet om salighetens rätta ordning,
förminska den lydnad och trohet, som undersåtarena åro deras
öfverhet skyldige samt sönderslita enighetens band uti ett
samhälle. Och ehuru de numera ej drista uppenbarligen utsprida
sina irriga meningar, så tros säkert, det de ej underlåta att
göra det hemligen, och torde hafva den verkan, att om desse
få hädanefter utan näpst så fortfara, många låta förleda sig
till lika irriga tankar i läran och sjelfsvåldigt lefvemessätt och
således föröka oroligheten, att den sedan blefoe mångfaldigt
svårare att dämpa. Hvarföre underskrifnes allerödmjukaste
oför-gripeliga tankar äro, att de enligt kongi, kyrkolagen och
religions stadgame måtte blifva ansedde, och församlingen ifrån
all oro och bekymmer af deras skadliga försök befriad.
Här-tills åter presterskapet i NyCarleby.
Nu ehuruväl, enligt kongi, religionsstadgan af år 1735
för denne Basilier ej finnas offentliga förböner vara
gjorde, han icke heller blifvit för sina hysande irriga
meningar ställd under consistorii eget, ytterligare förhör, ser
dock consist. förut, att, om ock allt sådant ännu skulle
ske, hans upprättelse derigenom så mycket mindre stode
att åstadkommas, som han om dess villfarelses grofhet samt
det förderf, som han både i tid och evighet sig dermed å-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
