Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LXXV. Af skrift af en skrifcelse, angående nattvarden[1].
Ehuru blind och oskicklig jag finner mig, att något
yttra mig, angående nattvardens hemlighet, kan jag dock
icke underlåta att lemna herr L., efter dess begäran, mitt
svaga begrepp i den saken. Herren före oss å ömse
sidor i delaktighet deraf, ty utom dess blifver den för vår
anda alldeles förseglad, ehuru man derom i förnuftet och
de yttre krafterna kan raisonera och göra sig en och
annan föreställning.
Hvad nu den frågan angår: om nattvardens ceremoni
är nödvändig och huruvida Frälsarens instiktelse bör
anses såsom en befallning? så svaras derpå i ödmjukhet, att
Frälsaren icke någonsin agerat Mosis person eller varit
någon ny lagstiftare.
I gemen är bekant om hela Fiälsarens läror, att han
dem icke såsom pålagor eller befallningsvis menniskomen
förelagt och antydt, utan såsom evangeliska salighetsråd
kungjort hafver, se Joh. 17: 4, 6, 8. Är nu detta så fast,
säkrare kan då statueras, att Frälsaren icke utgifvit någon
ceremonialisk lag eller påbjudit några utvärtes bruk och
inrättningar, såsom gudstjenst eller religionspligter, dervid
hans nåd och närvarelse skulle vara bunden och inskränkt.
Ty alla sådana inrättningar höra ju till ceremonialisk a
lagen, hvilken vidChristi ankomst, såsom skuggan för
kroppen måste vika. Christus kom i köttet för 1737 år sedan,
och då begynte efterhand de mosaiska ceremonierna ur bruk
komma, såsom vedertorftiga stadgar.
Christus kom i andan nu till den ena nu till den
andra själen, som honom efterlängtar; ho må då undra på,
om utvärtes ceremonier då blifva onyttiga och onödiga för
sådana, som äga sjelfva väsendet i sig, nemligen Christum
sjelf, hans kärleks ljus och lifs kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
