- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 1 /
288

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehåller, vill refer. om kapellanen i Esse Matth. Chorseus
bär meddela följande:

Sedan åtskillige hemmansåboer i Essevä blifvit vid
hö-8tetinget år 1747 tilltalade för det de afhållit sig ifrån den
allmänna gndstjensten både om sön- och böndagarne,
före-bnro de vid häradsrätten sådant härröra deraf, att de icke
hade någon rättskaffens lärare och predikant i Essevä, ntan
skall Chorsens vara ogndaktig i sitt lefverne, hvarföre de
sökte undvika både hans lära och lefverne, och upprepade
många Skriftenes språk till bevis derpå, att en ogudaktig
prest ej kan rättskaffens lära och att fåren böra undfly en
sådan herde. Dock ville de icke uppträda såsom
angifva-re om Chorsei ogudaktiga lefverne, utan förbehöllo sig, att
i hofrätten få andraga sådant som de funne sig befogade
till. Häradsrätten pliktfällde dem en och hvar till 10
daler silfvermynt, och som de icke utlofvade någon rättelse
för framtiden, hemställde domstolen målet till kongL
hof-rättens ompröfning. De sakfällde besvärade sig ock öfver
häradsrättens utslag och anförde i sin besvärsskrift flere
tillfällen, då Chorsens hade utbrustit i otidigheter,
svordomar och slagsmål, äfvensom att han i kyrkan skall hafva
nyttjat gudförgätna ord, och vid något offentligt tilliälle
sagt om Syrach, att han varit en skälm. Ur Chorsei
här-Öfver afgifna vidlyftiga förklaring inhemtas, att han bestred
det mesta af beskyllningarne, men medgaf, att om han
någon gång litet slagits, hade det skett af skäliga orsaker,
äfvensom, att han sagt Syrach hafva varit en skälm, d. v. s.
en felaktig och lögnaktig menniska Rom. 3: 3, 4, på hvars
ord man ej finge bygga sin salighet och förtröstan, emedan
man endast får tro Gud men icke någon menniska.[1]
Denna förklaring gaf consistorium anledning att skrifva till
Chorsens, hvad ofvan p. 143 finnes anfördt.

Kyrkoherden Aspegrens tanke om Chorseus var, att
Esse kapellboer med skäl voro missnöjde med Chorseus, på


[1] Refer. har haft tillfälle att ur sjelfva akten inhemta
ofvanstående notiser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/1/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free